En hyllning till de goda
Jag har fått en utmaning av Tiger att skriva om en person som har betytt mycket för mig...OJ Oj vad jag har funderat...och funderat igen...och till slut kommit fram till följande: Det är såå många som har betytt sååå mycket för mig...men så här blir det.
* Nära och Kära, Släkt, Vänner och dom jag knappt känner... Har gett mig värme, kärlek, respekt, omtanke, peppning, support ...Ja allt det goda som en människa behöver i livet. Detta har format mig till den människa jag är idag, med en styrka och "tjurighet" som gjort att jag kunna ta mig genom de sista tunga åren med livet och glädjen i behåll.
* "Mitt" sjukvårdsteam med min läkare i spetsen på lungan i Umeå som har månat såå om mig och hjälpt mig genom åren.
* Neurokirurgen i Umeå med "Världens bästa" neurokirurg, Shahidi...Som tillbringade 9 timmar sittande vid ett mikroskåp där min hjärntumör opererades bort.
Samt transplantationsteamet på Sahlgrenska i Göteborg som gav mig luften och livet tillbaka. Detta har så klart betytt allt.. att jag får fortsätt leva ett tag till, att livet är åter.
* Sist men inte min bästaste mor, som är så bra som en mor skall vara...Puss! Och självklart min gamle far som dock inte kunnat vara medveten om alla påfrestelser i mitt liv.
* och så min käraste C.
Vars liv har fått kantats av oro och ängslan så lång tid
Som har fått vara med om mina 7 svåra operationer samt alla andra mindre ingrepp och svåra stunder
Som har tillbringat många timmar på intensivvårdsavdelningar
Som har baddat pannan, matat, tagit hand om mig
Som har tagit hand om hästar, hund och katter...alla de gånger jag legat på lasarett.
Som är min bästaste vän och världens snällaste
Som "nästan" är en lika stor djurvän som mig
Som får mig att skratta och må bra
Som jag inte velat eller kan vara utan på livets vägar
Som ni ser är detta en hyllning till de underbara människor som kantat och format mitt liv. Ett stort TACK till Er och må livet vara på Er sida... KRAM!
Ps! Skickar denna utmaning vidare till er bloggare som "vågar" plocka upp den kastade handsken.....
10 kommentarer | Skriv en kommentar | Kommentarer RSS
Skriv en kommentar
Föregående inlägg: Kvällsfynd och katträddning
Nästa inlägg: Mycket nu..
Jag blir rörd till tårar över det fina du skriver om dina nära och kära. Kram!
Mycket fint skrivet, ord och tankar som berör. Kram!
Att ha en stöttande omgivning som peppar och ger kärlek är så viktigt liksom duktiga kirurger!
Kram vännen!!
Fint och tänkvärt inlägg! Jag skulle säga dig som viktig person. Utan dig som förebild, hade jag aldrig klarat min skada så pass bra, som jag har gjort. Kram Christina
Så fint skrivet. Delvis tar jag över stafettpinnen, men i en lite annan variant. Vill du medverka är du så välkommen. Då länkar jag till ditt inlägg och förhoppningsvis ger detta dig mer trafik. Välkommen in!
Så jättefint du har skrivit, från hjärtat, verkligen! Ja, det är väl underbart att man har människor omkring sig som verkligen bryr sig. Och du som har varit med om så mycket......Vackert skrivet!
Agneta kram
Vilken fin och härlig hyllning! Spännande att se hur du antog utmaningen. Du skriver så kärleksfullt och med värme om alla personer, både i din närhet och i periferin, som har stöttat dig igenom de tuffa sjukdomsåren. Vänner är en gåva, var rädd om dem!
Önskar dig en skön helg!
Hösthälsningar
Elisabet
När man har bra människor omkring sig är man lycklig!
Kramar!
Blir berörd av ditt inlägg och kommer så småningom att anta utmaningen då den är viktig
Svara själv och meddelar att jag antagit utmaningen och att den redan vandrat vidare. Läs på Punctum Saliens sida så får du se...